torsdag 5 mars 2009

Jag blev sjuk i söndags!

Jag vet inte om jag bygger upp anspännigar inför varje VFU-period, men jag lyckades att bli sjuk sist också lagom till praktikens start. Men jag har inte varit helt ineffektiv, utan har har legat hemma ätit: chips, choklad och avhandlat fler säsonger av House, Weeds, Grey's Anatomy osv. Tänkte att när man väl ligger still är det väl lika bra att vårda allmänbildningen med dekadenta såpor. 

Idag tors har jag dock varit vikarie för Ludvig då han blev hemma med sjuka barn. Mycket på vår utbildning upplever jag som tidsfördriv och utfyllnad, men inte praktiken - den blir mer reell. Jag längtar efter examen och så jag får ta nya beslut inför var jag vill bo, arbeta osv.

8 kommentarer:

Yanina Casanova sa...

Jag vill också kolla på weeds!

Bitta sa...

Hej Kalle, trodde först att jag skulle följa din blogg men tydligen ska jag följa A-K och du ska följa min. Gå gärna in och kika på min, har skrivit en hel del;)

Bitta sa...

Men Kalle, tycker du verkligen att vår utbildning är mest tidsfördriv? Handlar det inte mer om din inställning? Du har ju lärt dig hur man gör en webbsida, filmar, dokumenterar etc. Eller?

Karls Blogg sa...

Utbildningen är på tok för lång, vilket gör att vi tenderar att rota runt på samma adress där vi varit tusen gånger förut. Mycket skulle kunna komprimerats och vi skulle kunna haft längre praktikperioder. Många gånger problematiseras ämnen där utgången på diskussionen är ganska uppenbar.

Jag tror att läkarutbildningen är lika lång som tiden vi spenderar på BI.

Marianne sa...

Å jag som tycker att vi får lära oss alldeles för lite om de olika ämnen vi ska vara lärare i sen.

Karls Blogg sa...

Så sant Marianne! Då vi har fokus på skapande verksamheter så skulle vi kunna skippa mycket av AUO till förmån för att slipa på våra färdigheter i skulptur, grafik, måleri osv.

Vi kan alla etablera en viss intellektuell förståelse för vår ämneskunskap, men vad som väger tyngre dock är hur vi förhåller oss till vår kommande lärarroll. Jag kommer ur en större lärarfamilj. I ett samtal med min käre far sade han: Först efter fem år utanför den skyddade verkstaden (i mitt fall Konstfack) så
börjar man få en förståelse inför läraryrket.

Ens personliga inställning väger tungt, har inte ifrågasatt detta, men jag har ett större sug efter frisk luft under vingarna. Det har därför varit tacksamt att vikariera. Jag har stångat mig trött på teoretisering och resonemang som endast är reserverade för vår lilla skara av elever på institutionen.

Yanina Casanova sa...

Vi tänker så olika som det kan gå, men d e lugnt, alla lika alla olika, ha!

Marianne sa...

Jo. lite mindre teori och mera praktiska kunskaper skulle inte skada mig heller.